Det rör på sig.
Sol ute och sol inne.
Sol i hjärta. Sol i sinne.
Jag har varit jäklans effektiv och duktig idag.
Funderar på att sätta mig ner och börja skriva på min deckare.
Sol i hjärta. Sol i sinne.
Jag har varit jäklans effektiv och duktig idag.
Funderar på att sätta mig ner och börja skriva på min deckare.
En dag som denna.
Har jag ingen att prata med är jag fast med mig själv.
Tårta
Idag har jag ätit mig kräkmätt på födelsedagstårta. Det är min 23 årsdag idag.
Jean Harlow och Jessica Biel är födda idag. Vi kan låtsas att jag åt för dem också.
Tulpan.
Jag har blivit kär i tulpaner.
En sockerknarkares bekänelser.
Imorse framför spegeln tittade gäddhäng och bilringar mig i ögonen.
Ideal
Jag har ingen lust eller önskan att anpassa mig och leva upp till någon annans ideal än mina egna.
Det är ingen idé att ägna sitt liv åt att uppfylla andras önskningar om man aldrig har tid för sina egna.
[10.]
Människor är inte så idiotiska som de verkar.
Its sucks.
Det verkar som om jag totalkörde på senaste tentan. Vilket inte förvånar mig med tanke på att det fanns siffror med i frågorna och siffror gör mig galen. Det som gör mig tung inombords är att jag nu måste plugga till två tentor igen och att tills allt är godkännt så har jag inte en spänn att hämta hos CSN. Vilket i sin tur betyder att jag måste plugga till två prov samtidigt som jag ska pendla som en galning till jobb och universitetet och bor mitt ute i ingenstans. Its sucks.
Ett brev från Filipstad.
Idag fick jag ett brev från Filipstad. Det var ungefär två dagar sedan som jag belåtet sa att det nu gått över ett halvår sedan vi lämnade den hålan och att vi aldrig behöver ha med den efterblivna inavelsstaden att göra igen. Det är sant som de säger, hur man än vänder sig så har man rumpan bak.
Grillat!
Skam
Ibland händer det att jag efter att jag berättat något personligt och kanske helt trivialt om mig själv, känner mig avklädd in på bara skinnet. Jag skäms och ändå vet jag inte varför.
Måndagmorgon- ett smakprov.
Jag är så nära sömnen nu att det känns som att jag begår ett brott mot min existens med att hålla mig vaken.
Ögonen är nära att ploppa ut. Vill så gärna låta ögonlocken falla.
Nollfyrafemtio ringde klockan imorse och jag masade mig in i badrummet för att försöka se mer levande än död ut. Det gick så där kan jag konstatera nu i efterhand. Sedan bar det iväg på en enslig hundpromenad läng en kolsvart slingrande väg, jag iklädd en "sådan-där-gulreflex-jacka-som-vägarbetare-har" och hunden i reflexkoppel och en hystersikt "epeleppsi-varnings-blinkande"-lampa i halsbandet. Trotts våra vackra och mycket väl synliga munderingar så blev nästan påkörda. Jag jublade inombords när hunden uträttat sina behov så att vi kunde bege oss hemåt. Väl hemma igen kokade jag kaffe och dukade fram frukost och försökte väcka liv i sambon.
Det blev en jäkligt fattig frukost med ett stektägg på torr knäckemacka, några matskedar fil med kanel och en kopp kaffe med mjölk. Medan sambon irrade runt nyvaken,gick jag och satte på på bilen och skrapade rutorna.
Sambon körde mig till närmaste T-bane station (ca 50 min hemifrån) och under tiden pratade vi om flummiga lejondrömmar och nynnade lite visor. Väl framme vid universitet slutade tyvärr koffeinet att verka och här sitter jag nu i min halvdvala och invänatr dagensföreläsning om "Komperativ statsrätt".
Jag är inte gjord för dessa dar
Jag tror våren är på väg. Snön smälter och fram kommer de bruna små högarna på gräsmattan. Vår ensliga, men dock mycket trafikerade, väg är snorhal och livsfarlig. Och de flesta bilföraran är rattfyllerister. Eller det är iallafall vad jag skyller på när jag INTE går ut och går.
När jag inte rör på mig. När jag sitter alldeles stilla och tittar i mina böcker med ångest inför tentorna som denna vecka ploppar upp som äckligt uppsvälda saftigtröda finnar. Så jag sitter här hemma och jobbar på en kommande fettma, för att sedan åka till skolan, för att skriva tenta såklart, och efteråt höra mina klasskamrater tävla om vem som väger närmast 40 kilo/springer snabbast/bär tyngst/tränar mest osv.
Vet inte men det känns som om det är läge för en förändring. Åtminstone en liten än. För jag har aldrig kännt mig så som jag gjorde när jag skrev tentan igår. Jag visste och kände att jag kunde alla svaren, att det var en lätt match. Att det bara skulle vara att kasta fram lite pargarfer, praxis för att sedan resonera mig till högsta vinst.
Men inget hände. Jag satt där i tentasalen bland 260 flitigt skirvande studenter och tänkte: "Jag vet ju det här. Varför skriver jag inget?". Krafsade till slut ner några oläsbara kråkor och såg klockan ticka iväg tre timmar på mindre än en kvart. I den takten jag dansade den tentan skulle jag behövt ett dygn för att ens se horisonten.
När jag inte rör på mig. När jag sitter alldeles stilla och tittar i mina böcker med ångest inför tentorna som denna vecka ploppar upp som äckligt uppsvälda saftigtröda finnar. Så jag sitter här hemma och jobbar på en kommande fettma, för att sedan åka till skolan, för att skriva tenta såklart, och efteråt höra mina klasskamrater tävla om vem som väger närmast 40 kilo/springer snabbast/bär tyngst/tränar mest osv.
Vet inte men det känns som om det är läge för en förändring. Åtminstone en liten än. För jag har aldrig kännt mig så som jag gjorde när jag skrev tentan igår. Jag visste och kände att jag kunde alla svaren, att det var en lätt match. Att det bara skulle vara att kasta fram lite pargarfer, praxis för att sedan resonera mig till högsta vinst.
Men inget hände. Jag satt där i tentasalen bland 260 flitigt skirvande studenter och tänkte: "Jag vet ju det här. Varför skriver jag inget?". Krafsade till slut ner några oläsbara kråkor och såg klockan ticka iväg tre timmar på mindre än en kvart. I den takten jag dansade den tentan skulle jag behövt ett dygn för att ens se horisonten.
Begraver yxan.
Nu har jag grävt en grop och stoppat ner den gammal rostiga stridsyxan i jorden, täckt över den med lera, småsten, halm och kogödsel. Jag har dansat lite försiktigt på jordhögen och sedan sått gräs och en (liten liiiiiiten) vårlök ovanpå.
Med andra ord jag har behandlat Mammas Nya (sedan 16 år) Kille som en alldeles vanlig människa och dessutom creddat denna männsika för att han älskar min mor. Det är jävligt storsint av mig, bara så att ni vet. Han blev något paff när jag helt sonika bytte ton mot honom och låtsades att 16 år av ilande hat från mitt håll nu är ett minne blott. För det är det också. Så var det med den saken.
Med andra ord jag har behandlat Mammas Nya (sedan 16 år) Kille som en alldeles vanlig människa och dessutom creddat denna männsika för att han älskar min mor. Det är jävligt storsint av mig, bara så att ni vet. Han blev något paff när jag helt sonika bytte ton mot honom och låtsades att 16 år av ilande hat från mitt håll nu är ett minne blott. För det är det också. Så var det med den saken.
20 dagar kvar...
Jag har tillbringat dagen med att locka håret så där mysigt 50-tals chickt, surfat, trippat runt här hemma med gnistrande örhängen stora som femkronor, lyssnat på "1001 songs you must hear before you die" och ätit 2 chokladmuffins dekorerade med rosa galsyrhjärtan.
Någonstans mitt i det där rosafluffiga insåg jag att det bara är 20 dagar kvar till den hittills fetaste tentan i mitt liv någonsin, men paniken är inte speciellt stor. Änn.
Idag surfade jag in på Audrey Kitchings couture sida (bild nedanför) och jag bara älskar hennes hår.
En sekund eller så funderdae jag på att själv gå crazy på hårfärgshyllan men insåg att det kankse inte är lika coolt med en Lady Gaga-wannabe juriststudent.
Någonstans mitt i det där rosafluffiga insåg jag att det bara är 20 dagar kvar till den hittills fetaste tentan i mitt liv någonsin, men paniken är inte speciellt stor. Änn.
Idag surfade jag in på Audrey Kitchings couture sida (bild nedanför) och jag bara älskar hennes hår.
En sekund eller så funderdae jag på att själv gå crazy på hårfärgshyllan men insåg att det kankse inte är lika coolt med en Lady Gaga-wannabe juriststudent.
Jag vill vara:
Candy floss pink, sweet as sugar, with indecent sparkles and a hint of wicked fruitieness.
(Precis som mitt bubbelgums doftande shampoo.)
(Precis som mitt bubbelgums doftande shampoo.)
Och imorgon tänker jag ha en bra dag; no matter what.
Avsaknad av eftertanke
Nu sitter jag här trött och förkyld. Döpte precis om bloggen från "En helt normal elak männsika" till "Som en dagbok", för det beskriver mer min användning av bloggen; min egen lilla känslosoptipp.
Och vad är det nu jag måste dumpa?
Igår ringde jag en vännina jag inte talat med på 1 år, det vill säga sedan jag slutade läsa i Karlstad.
Jag ringde nog mest för att lätta mitt dåliga samvete, för att det snart är jul och för att om det skulle bli av så var det lika bra att göra det nu. Men nu eftråt känner jag mig lite dum. Eller det var mycket trevligt att tala med henne, hon är en fin människa men... Självklart fick jag frågan "vad gör du nu för tiden?".
Och jag kände mig så fånig. Jag hoppade av en utbildning med bara 1, 5 år kvar till examen för att oväntat påbörja en utbildning för att bli officer för att hoppa av det för att råka komma in på juristprogrammet i stockholm. Det känns som om det saknas efter tanke till i stort sett alla större beslut jag tagit de senaste 3 åren, vart jag än kommer känner jag mig malplacerad.
Och nu sitter jag här och tänker att jag måste klara av 4,5 års stuider för att visa att jag faktiskt klarar av att avsluta något här i mitt liv.
Och vad är det nu jag måste dumpa?
Igår ringde jag en vännina jag inte talat med på 1 år, det vill säga sedan jag slutade läsa i Karlstad.
Jag ringde nog mest för att lätta mitt dåliga samvete, för att det snart är jul och för att om det skulle bli av så var det lika bra att göra det nu. Men nu eftråt känner jag mig lite dum. Eller det var mycket trevligt att tala med henne, hon är en fin människa men... Självklart fick jag frågan "vad gör du nu för tiden?".
Och jag kände mig så fånig. Jag hoppade av en utbildning med bara 1, 5 år kvar till examen för att oväntat påbörja en utbildning för att bli officer för att hoppa av det för att råka komma in på juristprogrammet i stockholm. Det känns som om det saknas efter tanke till i stort sett alla större beslut jag tagit de senaste 3 åren, vart jag än kommer känner jag mig malplacerad.
Och nu sitter jag här och tänker att jag måste klara av 4,5 års stuider för att visa att jag faktiskt klarar av att avsluta något här i mitt liv.
Då kommer känslan...
Min morgon känns som Kent-låten "En himmelsk drog".
"Och då kommer känslan
den smygande känslan
den enda jag inte rår på
Då stänger jag själen
klämmer ihjäl den
och hittar en himmelsk drog"
Vad gör man med en sådan dag?
Idag har jag både semenarium och grupparbete.
Men jag vill mest bara dra något gammalt över mig,
köpa en ny hjärna och flytta bort bort bort.
"Och då kommer känslan
den smygande känslan
den enda jag inte rår på
Då stänger jag själen
klämmer ihjäl den
och hittar en himmelsk drog"
Vad gör man med en sådan dag?
Idag har jag både semenarium och grupparbete.
Men jag vill mest bara dra något gammalt över mig,
köpa en ny hjärna och flytta bort bort bort.
Hämnaren:
.Att vara den som skratta när någon halkar på ett bananskal.
Sista tiden har jag utnyttjat andras olycka för att själv må bra.
- Även fast jag är otränad så är jag åtminstone inte lika fet som de medverkande i Biggest loser på TV4.
- Jag blir inte så bra på bild längre men jag ser åtminstone inte ut som min fd. vännina gjorde på sitt bröloppsfoto (stackars människa!).
- Och när jag nu senast loggade in på ett Xs facebook-sida, blev jag helt förbluffad. Hur kan jag ha tyckt att den personen är attraktiv? Hårfästet har klättrat så långt bak att det blivit obefintligt. Ett getskägg har växt ut, och ett kaxigt leende har ersatts av ett belåtet smil och 6-packet har blivit kulmage. Härligt!
Elakt? Javisst.
Jag kommer nog trolitvis inte komma till någon himmel om en sådan finns.
Men smilgropen tyckts inte bry sig om det.
