Som en dagbok

Efter en skum Göteborgsweekend och en natt på jobbet är jag äntligen hemma.
Funderar på etik & moral, fast jag borde sova.

När jag var hemma hos min vän i Göteborg hittade jag en broschyr som pryddes av min väns söta ansikte.
Öppnade och läste om hur Mohammed och Buddah är skit och hur man räddar sig själv och andra människor till himmelen genom att skänka pengar och bli en "understödjare". Blev illa till mods. Jag vet att hon är kristen men inte att hon är lagd så extremt mycket åt det hållet.

Helst av allt skulle jag vilja, min vana trogen, vara den Fröken Brutalt ärlig som jag brukar vara. Och frågat henne vad det är för skit hon håller på med och sagt att det här är inget jag står för. Göra ett "statement".
Istället svalde jag alla mina arga ord och la undan broschyren och låtsades att jag aldrig sett vad som stod i den.

Halleluja Gud är god?