Som en dagbok

Jag envisas ofta med att inte avsluta mina skrivprojekt. Det har resulterat i att jag faktiskt inte har haft ett enda skrivprojekt på snart två år. För det känns ju ganska misslyckat att aldrig bli klar. Samtidigt som jag gav upp det här med skrivandet så gick jag en manusförfattarkurs med den danska dramaturgen Kirsten Bonnén Rask som kursledare. Och idag dök mitt arbtet från den kursen upp igen. Ett litet worddokument undangömt i datorns trångaskrymslen. Så det är dags att försöka igen. I alla fall lite. Jag har ju faktiskt inget bättre för mig.