Att göra som man alltid gjort.
Jag har haft som motto ganska länge att "Gör man som man alltid gör, så blir det som det alltid blir".
Det villl säga att jag faktiskt måste förändra mig. Lättare sagt än gjort.
Hela förra veckan var ett bevis på att jag har väldigt svårt för att förändra mig.
Jag till exempel våndades för att gå på en fest, att träffa en gammal men ytlig bekant och att läsa en bok jag inte förstod.
Min Lösning var att inte gå på festen, att inte träffa den ytliga bekanta och inte röra den bok som jag faktiskt hadde behövt läsa.
Och gör man som man alltid gör då blir det ju som det alltid blir:
Jag blir inte bjuden på fester, ytliga bekanta blir aldrig mer än ytliga (och dessutom slutar de höra av sig) och läser jag aldrig boken så kommer jag ju aldrig heller att förstå den.
Så vad ska man göra åt det här?
Jag tänkte börja med att ringa en doktor som jag undvikit att ringa i snart 2 veckor, för att prtata om något som jag undvikit att ta itu med i snart 1 år och haft problem med i 7 år. Det är läskigt. Jag skule behöva någon som var anställd att gå bakom mig och sparka mig i röven hela dagarna, då kanske jag skulle få ordning på mitt liv.
Det villl säga att jag faktiskt måste förändra mig. Lättare sagt än gjort.
Hela förra veckan var ett bevis på att jag har väldigt svårt för att förändra mig.
Jag till exempel våndades för att gå på en fest, att träffa en gammal men ytlig bekant och att läsa en bok jag inte förstod.
Min Lösning var att inte gå på festen, att inte träffa den ytliga bekanta och inte röra den bok som jag faktiskt hadde behövt läsa.
Och gör man som man alltid gör då blir det ju som det alltid blir:
Jag blir inte bjuden på fester, ytliga bekanta blir aldrig mer än ytliga (och dessutom slutar de höra av sig) och läser jag aldrig boken så kommer jag ju aldrig heller att förstå den.
Så vad ska man göra åt det här?
Jag tänkte börja med att ringa en doktor som jag undvikit att ringa i snart 2 veckor, för att prtata om något som jag undvikit att ta itu med i snart 1 år och haft problem med i 7 år. Det är läskigt. Jag skule behöva någon som var anställd att gå bakom mig och sparka mig i röven hela dagarna, då kanske jag skulle få ordning på mitt liv.
Kommentarer
Trackback
