Måndagmorgon- ett smakprov.
Jag är så nära sömnen nu att det känns som att jag begår ett brott mot min existens med att hålla mig vaken.
Ögonen är nära att ploppa ut. Vill så gärna låta ögonlocken falla.
Nollfyrafemtio ringde klockan imorse och jag masade mig in i badrummet för att försöka se mer levande än död ut. Det gick så där kan jag konstatera nu i efterhand. Sedan bar det iväg på en enslig hundpromenad läng en kolsvart slingrande väg, jag iklädd en "sådan-där-gulreflex-jacka-som-vägarbetare-har" och hunden i reflexkoppel och en hystersikt "epeleppsi-varnings-blinkande"-lampa i halsbandet. Trotts våra vackra och mycket väl synliga munderingar så blev nästan påkörda. Jag jublade inombords när hunden uträttat sina behov så att vi kunde bege oss hemåt. Väl hemma igen kokade jag kaffe och dukade fram frukost och försökte väcka liv i sambon.
Det blev en jäkligt fattig frukost med ett stektägg på torr knäckemacka, några matskedar fil med kanel och en kopp kaffe med mjölk. Medan sambon irrade runt nyvaken,gick jag och satte på på bilen och skrapade rutorna.
Sambon körde mig till närmaste T-bane station (ca 50 min hemifrån) och under tiden pratade vi om flummiga lejondrömmar och nynnade lite visor. Väl framme vid universitet slutade tyvärr koffeinet att verka och här sitter jag nu i min halvdvala och invänatr dagensföreläsning om "Komperativ statsrätt".
